av Pake Daigen Hall (in English below)
En bodhisattvas praktik är att minska lidandet för alla varelser. Världen brinner och ibland kan det kännas hopplöst och övermäktigt att ta sig an något eftersom det är så stort, så mycket. Inom engagerad buddhism så tänker vi inte att det bara görs i vår formella buddhistiska praktik (meditation, ceremonier och studier), utan att vår formella buddhistiska praktik också tar sig uttryck i ett aktivt handlande i den här världen.

Något vi i Svalornas sangha har börjat med är att minska lidandet för insekter och blommor, som i sin tur spelar roll för fåglar och och våra odlade grödor då vi är beroende av insekter för pollinering. Så på många vis är insekterna och vi människor Ett. För insekterna och den biologiska mångfalden kan vi enkelt börja göra skillnad precis där vi bor och verkar genom att skapa eller restaurera ängsmark.
Under tusentals år har först de stora betande gräsätarna och sedan också människan skapat ett landskap med öppna ytor där många blommor fått en möjlighet att leva. Dessa blommor har i sin tur gett insekter en möjlighet att leva. Många fjärilar och insekter är beroende av specifika växter för att överleva och just dessa växter har det tufft i vårt moderna landskap. Vår önskan om effektivitet och ökat materiellt välstånd har lett till övergödda marker och allt mindre betesmark och ängsmark. När konstgödsel slog igenom under tidigt 1900-tal så började vi omedvetet fördärva livsmiljöerna för insekter, fjärilar, bin, humlor och mängder av blommor. Emil V Jensen skriver i den fantastiska boken Rävbacken att det finns 1% äng kvar jämfört med för 150 år sedan. Detta, tillsammans med mycket, får konsekvenser. En studie i Tyskland mellan 1989 och 2006 visar att det skett en minskning med 75% av antalet insekter.
Alla kan restaurera eller skapa äng. Det vi behöver är en bit mark. Kanske är det en vägkant vi tar oss an, eller en bit av gräsmattan på egna tomten eller i bostadsrättsföreningen eller vid hyreshuset där vi bor. I Ramnared där jag bor har vi hakat på Naturskyddsföreningens projekt Världens längsta blomsteräng för våra vägkanter. En dag i somras kom biologer från Vägverket förbi och inventerade och vill göra det här området till artrik vägkant med särskild skötselplan! Och nu i veckan kom beskedet. Vägkanterna genom Ramnareds by har blivit klassade som artrik vägkant! Det ger resultat. Dessutom har vi arbetat med en gammal hage i 12 år och i år börjat ta hand om två ängar till. Vi har också börjat skapa en äng på Valinge Retreatgård på en bit mark som är invaderad av den invasiva arten blomsterlupin som kväver mångfalden.

För att börja ta hand om en äng så behöver vi röja bort sly och en del vedartade växter. På våren luntar vi fjolårsgräset och fagar markerna. Det innebär att vi eldar bort fjolårsgräs och räfsar bort och städar undan grenar och pinnar som fallit ner. Är det en bit mark som är näringsrik så kan den sedan behöva slås med lie två till tre gånger per säsong i början om man snabbare vill se resultat. Detta för att utarma marken en del och ge mer lågväxande arter en chans att gå i blom. Är det en mindre näringsrik mark, eller om man helt enkelt inte hinner, så räcker det med att slå området en gång per år. När det är slaget är det viktigt att föra bort växtmaterialet så att vi tar bort näring från ängen. Det är just i de mindre näringsrika markerna som artrikedomen blir stor. Höet kan antingen användas som foder åt djur eller komposteras och bli bra såjord nästa år, eller användas som täckmaterial på odlingar.
Om du hellre börjar skapa äng på en existerande gräsmatta, så kan det vara bra att gräva bort grässvålen på vissa områden och så in ängsfröer. Köp inte vilka fröer som helst, då många blandningar är dels utan många ängsväxter och dels kommer från andra områden. Pratensis är ett företag som specialiserar sig på ängsfröer från Sverige, så kolla in deras blandningar. Ett mindre arbetsamt alternativ, som kanske inte blir lika spännande och vackert, är att bara låta en del av gräsmattan få växa och se vad som kommer. Slå det sedan en eller två gånger per säsong med lie och för bort gräset. Det är inte bara spännande att se vilka blommor som dyker upp eller vilka humlor och andra insekter kommer på besök, utan det är också skönt att slippa klippa hela den ganska tråkiga gräsmattan.
En fantastiskt rolig sak med att restaurera eller skapa äng är att det ger resultat ganska snart. Plötsligt så kommer nya blommor upp, plötsligt ser man nya fjärilar eller andra insekter som surrar runt. Och efter det börjar det dyka upp fåglar som är beroende av insekterna. Tillsammans gör vi skillnad när vi agerar precis där vi står.
Vänta inte, börja redan i vår! Vill du lära dig mer så har vi liekurs med Slåttergubben i Ramnared 2 augusti 2025!
Nedan ett par lästips och Instagramkonton som inspirerar till ängshävd och lieslåtter!

Böcker:
Rävbacken, Emil V Jensen
Liehandboken, Rune Stenholm Jakobsen
Instagram:
Slattergille_till_slattergille (Jens Ramnebros konto som handlar om ängarna, lieslåtter och biologisk mångfald här i Ramnared)
Vetenskapspedagogen (Emil V Nilsson, författare till Rävbacken, tidigare redaktör för Svensk Botanisk Tidsskrift)
Slattergubbenekologisk (Janne Westers företag som bland annat håller fantastiskt bra liekurser och säljer orv och lieblad av god kvalité)
Swedishscythemafia (Pantersnigeln Äng & Trädgård som drivs av kunniga Jenny från Ubbhult. Kurser, föreläsningar, redskap osv)
Hagensnaturvard (biologen Sofia Hagsand som guidar kring ängsmark/ängsskötsel)
Restoring a meadow - the practice of a bodhisattva
by Pake Daigen Hall
A bodhisattva's practice is to reduce the suffering of all beings. The world is on fire and sometimes it can feel hopeless and overwhelming to take on something because it is so big, so much. In engaged Buddhism, we do not think that it is only done in our formal Buddhist practice (meditation, ceremonies and studies), but that our formal Buddhist practice also expresses itself in active action in this world.
Something we in Svalornas sangha have started with is to reduce the suffering of insects and flowers, which in turn plays a role for birds and our cultivated crops as we depend on insects for pollination. So in many ways the insects and us humans are One. For insects and biodiversity, we can easily start making a difference right where we live and work by creating or restoring grassland/meadows.
For thousands of years, first the large grazing herbivores and then also humans have created a landscape with open spaces where many flowers have been given the opportunity to live. These flowers, in turn, have given insects an opportunity to live. Many butterflies and insects depend on specific plants to survive and these plants in particular have a tough time in our modern landscape. Our desire for efficiency and increased material prosperity has led to over-fertilized land and less and less pasture and meadow land. When artificial fertilizers took hold in the early 20th century, we unknowingly began to destroy the habitats of insects, butterflies, bees, bumblebees and multitudes of flowers. Emil V Jensen writes in the fantastic book Rävbacken that there is 1% meadow left compared to 150 years ago. This, along with much, has consequences. A study in Germany between 1989 and 2006 shows that there was a 75% reduction in the number of insects.
Anyone can restore or create a meadow. What we need is a piece of land. Maybe it's a roadside we take on, or a piece of the lawn on our own property or in the condominium association or by the apartment building where we live. In Ramnared, where I live, we have hooked on the Nature Conservation Society's project The world's longest flower meadow for our roadsides. One day last summer, biologists from the Swedish Road Administration came by and took inventory and want to make this area a species-rich roadside with a special management plan! And this week the news came. The roadsides through Ramnared's village have been classified as species-rich roadsides! It gives results. In addition, we have worked with an old paddock for 12 years and this year started to take care of two more meadows. We have also started to create a meadow at Valinge Retreatgård on a piece of land that is invaded by the invasive species flower lupine which is suffocating the diversity.
To start taking care of a meadow, we need to clear away old grass/plants from last y ear and some woody plants. In the spring, we weed last year's grass and weed the fields. This means that we burn away last year's grass and rake away and clean away branches and sticks that have fallen down. If it is a piece of land that is rich in nutrients, it may then need to be hit with a scythe two to three times per season at the beginning if you want to see results faster. This is to deplete the soil somewhat and give more low-growing species a chance to bloom. If it is a less nutritious soil, or if you simply don't have time, it is enough to mow the area once a year. When that happens, it is important to remove the plant material so that we remove nutrients from the meadow. It is precisely in the less nutritious soils that species richness is greatest. The hay can either be used as fodder for animals or composted and become good soil for sowing next year, or used as cover material on plantations.
If you'd rather start creating a meadow on an existing lawn, it may be a good idea to dig up the turf in certain areas and sow meadow seeds. Do not buy just any seeds, as many mixtures are partly without many meadow plants and partly come from other areas. Pratensis is a company that specializes in meadow seeds from Sweden, so check out their blends. A less laborious alternative, which may not be as exciting and beautiful, is to just let part of the lawn grow and see what happens. Then hit it once or twice a season with a scythe and remove the grass. It is not only exciting to see which flowers appear or which bumblebees and other insects come to visit, but it is also nice not to have to mow the whole rather boring lawn.
A great fun thing about restoring or creating a meadow is that it pays off pretty quickly. Suddenly new flowers appear, suddenly you see new butterflies or other insects buzzing around. And after that, birds that depend on the insects begin to appear. Together, we make a difference when we act exactly where we stand.
Don't wait, start already this spring! If you want to learn more, we have a course in scytheing with Slåttergubben in Ramnared on August 2, 2025!
Below are a couple of reading tips and Instagram accounts that inspire meadow clearing and scything!
Böcker:
Instagram:
Slattergille_till_slattergille (Jens Ramnebro's account about meadows, scything and biological diversity in Ramnared)
Vetenskapspedagogen (Emil V Nilsson, biologist and author of Rävbacken and former editor of Svensk Botanisk Tidsskrift)
Slattergubbenekologisk (Janne Wester's account and company. Janne has a lot of good youtube videos in both English and Swedish about scything and he/his compay gives the best courses in scything)
Swedishscythemafia (Pantersnigeln Äng & Trädgård which is run by knowledgeable Jenny from Ubbhult. Courses, lectures, equipment, etc)
Hagensnaturvard (biologist Sofia Hagsand who guides around meadow land/meadow management)